Jag ligger efter med att lämna in min film på övning nummer två i studiecirkeln som jag är med i genom föreningen ARV.
När jag nu äntligen fick tillfälle att filma så var det årets varmaste dag - hittills. Men tyvärr tror jag inte att det bara var värmen som gav mig total tilt i hjärnan. Kändes helt omöjligt att få till uppgiften med öppnor och slutor på volt. Jag måste vara inne inågon sorts omprogramering i hjärnan. Borde inte få närma mig en häst med kapson i näven. Usch! (Ge mig en repgrimma så jag får ordning på kroppsspråket liksom!)Noterar det här för att jag inte ska glömma bort hur det kändes. Och för att jag ska förbereda mig bättre. Och för att jag ska komma ihåg hur förlåtande Dundie var mitt i eländet! Fina lilla Gula!
Dessutom krånglade tekninken, så jag lyckades varken redigera eller ladda upp något för mina cirkelkompisar att se.
Nä, skärpning!
Filmar med mobilen på läsplattan till sist eftersom all tekink strulade så.
Kolla hur Dundie kommer med huvudet i slutet, när jag förbereder mig för nästa kommando, och säger stillsamt "men du alltså, ska vi inte ta det här en annan dag..."
Kolla hur Dundie kommer med huvudet i slutet, när jag förbereder mig för nästa kommando, och säger stillsamt "men du alltså, ska vi inte ta det här en annan dag..."
Kära lilla häst som står ut med mig!
