I går kväll hade det lagt sig frost på isen och den var rätt ok att gå på. Shettisarna som alltid går oskodda har klarat sig ganska bra när de gått mellan sitt vindskydd, den uppvärmda vattenbaljan och skogs-kullen. De har hittat jordhögar där de kan sätta småhovarna på något finurligt vis.
Senare på nattkröken kom dock någon sorts nederbörd som en helt objuden gäst. Allt hade blivit blankt och när jag tittade ut i morse såg det ut så här.Här står lilla bruna på en snöfläck och tar sig just ingenstans. |
Går omkring lite i hopp om att jag ska rädda henne. Lilla svart står i vindskyddet och kommer inte just någon vart hon heller. |
Phu! Finfin orörd hage. |
Nu vore det bra om det fryser till lite och blir frostigt där traktorn har farit fram. Det var ändå fortfarande halt och svårt gå för lilla svarta när jag ledde bort henne till väninnan i den nyöppnade hagen.
Gräset i den här delen av hagen klippte jag i höstas innan jag stängde av den. Trots det, och trots att vi har tjäle sen länge är jag rädd att dessa två får i sig för mycket gamm-förna, alltså vissnat gräs. Så eventuellt får det bli box några nätter för de här två, i väntan på att det nu tillfixade underlaget blir lite bättre att röra sig på och jag kanske kan stänga det här gräsiga igen.
Man får liksom hitta nya lösningar hela tiden, och traktorn är då verkligen till välsignelse!Och det är bra att ha stängningsmöjligheter här och var. Vissa vintrar då alla varit oskodda har de till och med gått runt fritt på gården, och då stått på box några dygn. Jag har stängselstolp runt hela fastigheten så det går att stänga. En bieffekt av att ha hund, som visade sig bli till nytta när vintrarna är för isiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar